Jag har varit på årets ADC, lika intressant och informativt som de åren jag deltagit innan. Tack David och Maria, HUNDutbildningsgruppen, för en super trevligt annordnad konferens. Jag ser redan fram emot nästa års kommande konferens. Jag hade här tänkt sumera och berätta lite om årets konferans, men David har ju redan gjort det på ett så bra sätt på deras ADC hemsida så jag väljer istället att citera det David skrev:
"Summering av ADC 2009.
Då var årets adventskonferens över och vi har nu hunnit smälta våra intryck.
Personligen tycker jag att årets konferens, tillsammans med ADC 2005, var den mest givande av alla adventskonferenser.
Årets konferens leddes av Johan Beck-Friis (informationschef på Svenska Veterinärförbundet).
En mer påläst, kompetent och skicklig moderator får man leta efter. Som arrangör är det skönt att kunna släppa programmet för att bara ägna sig åt uppkomna situationer.
Tack Johan för ett fantastiskt jobb!
Dagen inleddes med att Lars Werdelin (paleontolog) redde ut begreppen kring vad som menas med en art, och vilka olika kriterier som används för att skilja på två närbesläktade arter. Utifrån detta kunde han fastslå att en hund är en hund! Alltså inte en varg.
Att man ska akta sig att förmänskliga sin hund känner nog de flesta till, men nu hoppas jag att vi äntligen har lärt oss att vi inte heller ska ”förvargliga” våra hundar.
Den andra föreläsaren för dagen var Peter Savolainen (forskare i populationsgenetik vid KTH). Peter kunde nu bekräfta det han bara hade antytt på Urhundskonferensen. Att alla våra olika hundraser har ett gemensamt ursprung i Sydostasien. Han kunde också ge en mer detaljerad bild av hur länge sedan som hunden domesticerades och hur många individer det rörde sig om.
Sedan tog vår mest anlitade föredragshållare över, Sverre Sjölander (professor i zoologi). Sverre pratade om lukter och beteenden. Bland mycket annat så tog han upp fenomenet att hundar rullar sig i äckliga saker. Då de teorier som används för att förklara detta på inte är trovärdiga, menade Sverre att det kan vara ett brunstbeteende som blir felaktigt utlöst av vissa lukter som uppstår vid förruttnelse.
Efter Sverre kom Katja Grandinson (forskare i husdjursgenetik). Katja redogjorde för den forskning som idag bedrivs på vilka egenskaper en bra ”djurmamma” ska ha. Alltså en mamma som: inte ligger ihjäl sina ungar, inte är aggressiv mot ungarna utan istället ägnar mycket tid till att vårda ungarna. Det man har sett är att dessa egenskaper är ärftliga, men att de ”konkurrerar” med vissa andra egenskaper.
Jag tror att hundvärden kan ha en stor nytta av denna kunskap. Det är tyvärr inte ovanligt att man hör om tikar som måste tas bort från sina valpar i förtid, för att undvika att hon ska skada dem. Dessutom så måste tydligen vissa uppfödare bygga speciella valplådor för att hindra deras tikar att ligga ihjäl sina valpar. Så en hundavel där man ännu mer tar hänsyn till tikens modersegenskaper är nog något att önska.
Efter lunchen föreläste jag om berikning för hund. Jag tänker inte ge mig på att recensera mig själv. Men förutom att berätta om allt positivt som hänt inom ämnet, så varnade jag för alla missuppfattningar som florerar kring begreppet berikning.
Helena Åkerberg (medicine doktor i farmakologi) redovisade sedan den studie om hundars aptitreglering som hon genomfört. Hon gick igenom de samband man hittat mellan personlighet och aptit.
För min del var kopplingarna mellan undersökandet och ätandet det mest intressanta. Jag kan t.o.m. se en viss praktisk tillämpning av det i berikningssammanhang.
Sedan var det dags för Lina Hetta (beteendevetare) att klargöra hur man ser på både beteenden och orsakerna till dessa inom behaviorismen. Lina redogjorde bland mycket annat för hur viktigt det är att se till vilken funktion ett beteende har, inte bara till vad hunden gör (form).
Jag få erkänna att jag länge har varit mycket negativ till den extremt förenklade och onyanserade bild av beteenden och inlärning som ofta används av ”djurbehaviorister”.
Men Lina har fått mig att förstå att modern behaviorism har kommit mycket längre än så.
Efter Lina tog Kerstin Malm (filosofie doktor i etologi) över. Hon gick igenom den goda relationens två grunder. Årets föreläsning var en vidareutveckling av den föreläsning hon höll på ADC 2007.
Jag är glad över att någon kämpar för att empati och etik ska få större utrymme i hundägandet.
Till sist var det dags för Glenn Andersson (chef för hundenheten i Malmö) att redovisa vad som hänt, sedan det nya regelverket kring hur polisen ska hantera farliga hundar infördes.
Det Glenn betonade var att polisen inte har som uppgift att hitta orsaken till en hunds oacceptabla beteende, utan enbart bedöma sannolikheten att beteendet skulle upprepas.
För ett barn som blivit allvarligt biten i ansiktet av en främmande hund, spelar det inte så stor roll om; hunden hade ont, tappade kontrollen på sin jaktlust eller om den var ”mentalt dålig”.
Jag vill bara avslutningsvis tacka alla föredragshållare för all ny kunskap vi fick ta del av, och alla deltagare som visar att intresset för ny kunskap är så stort."
http://www.adventuredogconference.se/default.asp?sida=nyheter
Andra inlägg
- Namn: Camilla Nyström.
- Finns i: Bålsta.
- Hundar jag har/har haft (klicka här).
Millan.
Beök gärna MILLSNShundsida på facebook om du vill följa mig och mina hundar.
Min hundsyn
Först måste vi fråga oss vad vi vill ha ut av vårt hundägande och sedan se till vad för slags hund vi bör skaffa oss. I valet av hund bör vi ta hänsyn till vad den i grunden är ämnad för samt vilka beteenden som är högpriotiterade hos individen. God djurvälfärd måste alltid få vara ledord i vår hundträning och hundhållning.